Äldre personer är ofta högkonsumenter av läkemedel och en del kan vara ordinerade ända upp till ett femtontal läkemedel. Tyvärr ökar risken för betydelsefulla interaktioner med personens ålder och med antal förskrivna läkemedel. Ett exempel på en opassande kombination är läkemedlen karbamazepin och dextropropoxifen som kan leda till allvarliga toxiska effekter av karbamazepin. Syftet med denna studie har varit att studera förekomsten av läkemedelskombinationen karbamazepin och dextropropoxifen i Sverige. En datafil på alla receptexpeditioner under år 2006 avseende karbamazepin i kombination med andra läkemedelsutköp erhölls från Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen.

Bakgrund: Det finns läkemedel som ger ökad risk för vitamin D-brist. En kartläggningsstudie av hur patientgrupper med olika riskläkemedel hanteras i Landstinget i Kalmar län har inte gjorts tidigare. En sådan studie är önskvärd, för att få en nulägesanalys och öka medvetenheten bland hälso-och sjukvårdspersonal om hur läkemedel påverkar D-vitaminstatus.Syfte: Syftet var att undersöka omfattningen av ordinerade riskläkemedel hos samtliga patienter, samt hos patientgruppen ?75år och hur dessa handläggs avseende ordination av supplementering (samtidig behandling med läkemedel innehållande vitamin D3 / kalcium och vitamin D3,), provtagning och analysresultat avseende kalcidiol i serum.Metod: Riskläkemedel för vitamin D-brist identifierades. Inklusionskriterier för studien var patienter med de fördefinierade riskläkemedlen med ordinationer under 2012 och/eller 2013.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampanfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pågående anfall.

Om man skall bevara rundgången på byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bättre till elevens bästa eller om det är bra som det är?.

När är en bild färdig och vem bestämmer det? Hur viktig är en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rätt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebär att någon annan än kreatören avgör om ett projekt är slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kända svenska bildskapare intervjuas om deras syn på den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller ändra det som ritats och utan tillgång till förstudier eller skisser..

En av de svåraste disciplinerna inom datorgrafik är att hitta en balans mellan arbetstid och resultat. Denna rapport dokumenterar riktlinjer att utgå ifrån när optimering eller effektivisering av renderingstid och/eller arbetseffektivitet är önskvärt eller ett krav vid skapandet av digitala objekt. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse och en klarare bild av gränsen mellan modellering och texturering och hur man för dem samman..

I studien Att syna eller att synas? undersöker vi bildbylinen som begrepp och fenomen. Hur ser användandet av bildbylinen ut? Vad har det för betydelse för journalistiken? Vad har det för betydelse för journalisten?.

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde..

Information är en viktig del i arbetet med människor. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori hur information kan reducera stress, rädsla och ångest samt öka möjligheten att förutsäga vad som kommer att hända. Arbetet som följer ämnar beskriva patientens upplevelse av information i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar samt identifiera röntgensjuksköterskans möjligheter att stödja och hjälpa patienten genom undersökningen eller behandlingen. Litteraturstudiens resultat baseras på 11 vetenskapliga artiklar från år 1999-2005 och behandlar patientinformation utifrån ett omvårdnadsperspektiv i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar eller vid liknade undersökningar eller behandlingar. I resultatet framkom att en patient som inte fått ta del av eller fått tillräckligt med information kan känna sig orolig och stressad inför och vid sin undersökning eller behandling.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet från Järrestad, Uppåkra eller Löddeköpinge, vilket innebär att jag utifrån bestämda kriterier undersökte fyndmaterial från Järrestad och Uppåkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjällror, en del av en klocka, en del av en stämnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits på någon eller några av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket väl ha kunnat tillverka alla av de nämnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnät de hade med omgivningen och andra länder..

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. .

I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestämmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjänsteutövningen ta emot, låta åt sig utlova eller begära muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lämna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..